Jag har skrivit i många år. På många olika vis. Och fått ut några smulor av det här och där. Men när åren har gått, har en större frustration växt fram, att jag inte skriver mer, att jag inte lägger ned mer tid. Så det var dags att göra något åt det.
Monoskrift
Målet med denna blogg är främst att publicera litterära texter, men även en del likt denna, texter bara för att skriva av mig. Många texter jag skriver blir inte klara för att det inte finns någonstans att göra av dem. Halvfärdiga ligger de i sitt digitala moln tills jag glömmer bort att de någonsin existerat. Så för att få saker klara, och för att få ut dem på något vis, så tänkte jag använda denna blogg till det.
Distanskurs i kreativt skrivande
I våras tog jag ett beslut att söka in till en distansutbildning på halvfart på Linnéuniversitet i Växjö. Och jag kom in. Så nu måste jag lägga mer tid på skrivandet. Det är ett måste som jag trivs med. Det kommer inte bli helt enkelt att kombinera att arbeta heltid och samtidigt gå en halvtidsutbildning, men jag är övertygad om att jag kommer kunna att genomföra det.
I dag är jag på väg ned till Växjö för att på fredag gå på de första föreläsningarna på kursen (det är två föreläsningsdagar per termin), och jag ser verkligen fram emot det.
Hittills har jag hunnit lämna in två texter - en om att gestalta sitt skrivande som ett rum eller en plats, och en analys av tre dikter (Boye, Södergran, Tranströmer), och jag ligger före i tidsschemat. Det kommer säkert att bli svårare till våren - då ska vi arbeta med en längre skönlitterär text, och jag håller fortfarande på och funderar på vad och i vilken form (roman, kortroman, novellsamling). Just nu lutar jag åt en idé till en kortroman som jag haft ett tag. Får se vad det landar när året närmar sig sitt slut.
Läst
Att läsa har en stor plats i mitt liv, och då och då kommer jag skriva några rader om vad jag läser just nu. Nyligen läste jag ut Köttets tid av Lina Wolff. En bok som jag inte riktigt fortfarande vet vad jag tycker om. Antagligen ett gott tecken. Boken känns något konstruerad, men jag tycker inte att den förlorar på det. Dock känner jag inte riktigt med karaktärerna i boken, det är mycket monologer (en del i brevform), och situationer som hamnar någonstans mellan det troliga och det otroliga. Men. Lina Wolff skriver väldigt bra. Boken stör mig något. Så, jag antar att den helt enkelt är bra.
